Veckorna går så fort, jag hänger liksom inte riktigt med!

Och hösten gör mig lite lätt melankolisk. Men jag älskar hösten. Gillar att vakna och titta ut på dimman, kunna klä på mig kofta utan att svettas och bara andas in den där kalla sköna luften. Samtidigt är det ju lite vemodigt eftersom man vet att man har en lång och mörk vinter att se fram emot. Men lyckas man liksom koppla bort det där att hösten leder till vinter så är hösten den bästa årstiden.



Nu ska jag göra mig i ordning, idag ska jag ha möte med mina kära redaktörer. Det är sånt som gör det kul att gå till jobbet fastän jag helst skulle vilja ligga i sängen och filosofera ett par timmar till.